*

fyra döda ben från pojken & flickan:

de glömmer att smälta för varandra

& flera av oss

ger bort förvirrade salivdrömmar

nerför salta,

nerför ovanligt hala revben

flera av oss tycker att just det

räcker för att lämna marken

& vi blir till hysteriskt blixtrande smajl,

angeläget upptagna

av att peta in nackskott

där det behövs.

flera av oss

välsignar dagsljuset

för en chans att komma över några

sönderkopierade minnen

av salta,

ovanligt hala revben.

lågt tickande från hjärnor

& ett ursinnigt flimmer vid det nersölade karet,

där hon provar sin person.

två döda ben & vitmålad plåt,

hon trycker fingrarna mot pannan & läser:

"ditt liv är en uttorkad muskel,

vars ensamhet debiteras per kvartal"

& låter post it-lappen sitta kvar

som en nödvändig bomb över handleden.

men hon känner

sitt övergivna blod pulsera
som om
det ännu inte blivit
sant
(att hon lämnat det)