& massera bort samtidens neuros
du bäddar för långa, kanderade skelett
& vrider igång en rostpräglad Marquis de Sade i mig
du plåstrar köpcentrats svängdörrar med hård olja
& lämnar eget sav i pölar, lämnar eget sav
du kan häva ur dig ett sanningsenligt mörker
& vältra dig bland svala slutdestinationer
du vrider igång en rostpräglad Marquis de Sade i mig
& lämnar eget sav i pölar, lämnar eget sav
du vill visa upp två mjuka tandrader
& massera bort samtidens neuros
du murar in tomhet där tomhet saknas
& trevar efter dina egna händer
4 kommentarer:
funderar över hur det här låter när du läser det tyst för dig själv. förmodligen bra.
såg i korren i skolan,
fan vilken fet.
Jag tycker du är helt och hållet enastående. Är det något du kan är det ord. Och upprepningarna sitter där dom ska. Slutet också - wow.
asbra. verkligen.
Skicka en kommentar